fredag 17 maj 2013

Stor sorg..

Hej..

Detta blir inte ett lätt inlägg att skriva..och kommer nog ta en stund..
...mitt hjärta blöder och värker och jag har nog lipat sjuttioelva gånger under dagen..

Vår älskade hund  och familjemedlem Bells fick idag somna in..13 år gammal.
Hennes ben orkade inte längre och hon hade bl a svårt att gå..ett oerhört svårt beslut att ta men vi var tvungna.
Detta var det enda rätta..
Just nu är det svåraste tomheten efter henne..hon ligger inte hos oss här i soffan som hon brukar..alla ljud hon gjorde och hennes nyfikna nos när vi lagade mat...
Ingen som möter oss när vi kommer hem..och skon hon hon alltid tog i munnen för att visa att hon var glad att vi var hemma.

Även om vi visste att dagen skulle komma är man aldrig redo..vi har väl eg varit beredda en längre tid men det är ju först nu det mest jobbiga kommer även om förberedelserna är galet jobbiga.

Vi har varit väldigt oroliga för barnen, de visste om att det var kort tid kvar men fick inget veta förrän igår kväll..misär...såklart. Mest Elisia, tror Tess är för liten för att förstå det hela..
Men de har varit så tappra idag, lite mer än jag trott så jag misstänker att de inte fattat riktigt än..det kan komma ett bakslag.

Jag vet att det blir bättre sedan men just nu, ikväll kan jag inte tänka så..just nu vill jag bara vara ledsen och jag har en del att bearbeta..
Jag och min pappa var med henne när hon somnade, jag kände att det var min uppgift. Och det är inget jag ångrar..detta är väldigt svårt för min man som är husse från början (innan jag fanns med i bilden ;-), de har haft en särskilt band och pga det klarade han inte att var med vilket är helt förståeligt. 

Vi har tuffa dagar och nätter framför oss..men vi kämpar på och vi får ta en dag i taget.

Jag ska så småningom försöka förstå detta men inte idag..

Hon var en fantastisk hund, enormt familjekär, väldigt nöjd när vi alla var tillsammans annars väldigt orolig 
 t ex om ngn av oss var bortrest,..låg gärna vid dörren då och väntade.
Otroligt snäll och då hon är en schäfer så har många respekterat henne just för det trots att hon var en väldigt  "fjösig" sådan..inget ont i den hunden.
Barnen har alltid kunnat leka och gosa med henne på "sitt" sätt utan att hon lyft en tass..

Vi kommer aldrig få en bättre vovve..

Denna bild har inget med denna händelse att göra, den togs i höstas tror jag men tyckte den passade bra nu..vår kärlek..Bells och min..



..hon älskade att bada..


...och Elisia blev hennes speciella kompis..de två hade också ngt speciellt..på senare tid lärde sig Elisia att hålla henne själv..


Ikväll hittade jag liljekonvaljer in dungen här uppe..de och en av våra favoritbilder på Bells får bilda en liten minneshörna.



Sov gott vår älskade hund!
Vi saknar dig så och vi kommer alltid älska dig och bevara minnet av dig i våra hjärtan!!

Jag älskar dig...

//Lena

11 kommentarer:

Anneli Mellstrand sa...

Åhhhhhh Lena, vad jag lider med er har inte ord , förstår att det gör fruktansvärt ont.......
Kramar till er alla i familjen
//anneli

Gittans Pysselsida sa...

Jag förstår hur du har det nu....var med om samma sak för några veckor se´n.
Så fint du skrivit....tårarna rinner här också....varför ska vi behöva skiljas från dem (jo, jag vet att det är så) men det gör så ont..man vill behålla dem...men man vill samtidigt inte plåga när de gett så mycket glädje.
Kramar till er alla
// Inga

Evas Pyssel sa...

En familjemedlem, en kär och älskad vän har lämnat er . Det är tungt och det känns även för oss. Hon kom alltid och hälsade på oss vid dörren, ivrig att få en godisbit. Gammal och skröplig nu , men pigg och kärvänlig tidigare.....det är så vi kommer att minnas henne.
Många varma kramar till er alla från mamma och pappa

Galenskap och lite allvar sa...

Min fina vän......
Tycker så synd om er alla och förstår att saknaden är stor. Även om jag inte träffade Bells så många gånger så kan jag verkligen hålla med om att det var en speciell hund ni hade, otroligt mysig!

Det du skriver här är verkligen vackra ord om er svansiga familjemedlem. Jag grät nästan själv en skvätt. Bamsekramar i massor från mig!

Veronica

Pillan sa...

Massor av kramar till dig och din familj!
/Pillan

Pysseltokiga Marie sa...

Åhhhhh Lena m. familj så ledsamt att höra. Jag grät stora tårar när jag läste vad som hänt. Har själv varit med om sånt ett par gånger. Även om man är förberedd så blir man så ledsen.
Du har skrivit sååå fint om Bells.
Hon kommer alltid att finnas i era hjärtan.

Tänker på ER
Varma kramar från Marie

Vera.m.fl sa...

Åh vad jag lider med er!! ❤ Att förlora nån man håller av är inte lätt, oavsett om det är ett djur eller en människa. Ett husdjur är så mycket mer än ett djur, det är en sann familjemedlem som fyller ut sin plats och skapar en närhet, trygghet och vanor som gör att tomheten blir mer påtaglig när sällskapet och ljuden man är van vid försvinner.
En stor kram till hel familjen ❤

Paula sa...

Hej Lena!
Förtsår vad du går igenom och du ska veta att vi är många här ute som just tänker på dig och vad din familj går igenom.
Kramar!

Jasmine sa...

Tråkigt att så är fallet, jag beklagar. Ta vara på familjen som är kvar.
Kram

Ulla sa...

Så sorligt när en så älskad vän sluter sina ögon jag et hur det känns vi hade en katt för några år sedan som vi fick avliva. både jag och min man grät.
Kram Ulla

Anne sa...

Så veldig trist å høre! Jeg håper sorgen roer seg så dere kan minnes alle de gode stundene og smile, og kanskje kan dere etterhvert finne noen som kan gi dere nye minner.

Stor klem!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...